Psykisk hälsa och luftföroreningar

Luftföroreningarnas effekter på den fysiska hälsan har länge dokumenterats av vetenskapliga studier. Enligt en studie från University of Chicago har effekterna av dålig luftkvalitet visat sig minska den globala medellivslängden med två år¹. Nu börjar studierna fokusera på luftföroreningarnas inverkan på den psykiska hälsan, särskilt på depression och ångest. Läs mer nedan för att få reda på mer om hur luftföroreningar påverkar vårt psykiska välbefinnande och vad vi kan göra för att minska risken.

Vad är depression och ångest?

Depression är en allvarlig men ganska vanlig psykisk sjukdom som drabbar en av sex vuxna i Storbritannien, där kvinnor löper dubbelt så stor risk att drabbas av depression som män2. Den påverkar alla aspekter av en persons dagliga liv: hur de känner sig, hur de tänker och hur de agerar. För många människor påverkar det även den fysiska hälsan, vilket ofta gör det svårt att fungera hemma och på jobbet.

Depressionsfrekvensen ökade från 10 % till 17 % till följd av coronaviruspandemin. Symptomen kan variera mycket beroende på individen (från milda till svåra) men måste pågå i minst två veckor för att betraktas som depression. Några av dessa symtom inkluderar:

• Känsla av nedstämdhet
• Förlust av intresse för aktiviteter som en gång uppskattades
• Förändringar i aptiten (viktminskning eller viktökning)
• Förändringar i sömnmönster
• Förlust av energi och trötthet
• Tankar på död eller självmord³

Depression är förknippad med andra psykiska svårigheter som ångest, stress och ensamhet.

De flesta av oss upplever ångestkänslor i någon utsträckning, men hos personer som lider av ångest eller generaliserat ångestsyndrom (GAD) är dessa känslor svåra att kontrollera och kan bli allt uppslukande. Oron börjar påverka dessa personers dagliga liv till den grad att de inte längre kan minnas en tid då de kände sig avslappnade. De vanligaste symptomen på GAD är att man känner sig rastlös eller orolig, att man inte kan vila eller sova och/eller att man känner yrsel och hjärtklappning.⁴.

Hur påverkar dålig luftkvalitet den psykiska hälsan?

Luftföroreningarnas inflammatoriska egenskaper

På grund av partiklarnas ringa storlek kan de, när de väl har andats in genom lungorna och andningsorganen, snabbt förflytta sig till resten av kroppen genom att komma in i blodomloppet. De transporteras sedan till andra organ som hjärtat och hjärnan.

Det huvudsakliga sättet som föroreningar av fina partiklar, även kallat partiklar, leder till psykisk ohälsa är främst genom inflammation och irritation. Kronisk inflammation till följd av exponering för luftföroreningar kan skada både nervceller och regleringssvar i nervsystemet. Studier har kopplat kronisk inflammation till depression, bipolär sjukdom, humörstörningar och psykotiska störningar⁷.

När luftföroreningar kommer in i hjärnan orsakar de vanligtvis inflammatoriska reaktioner via följande vägar:

• Genom att passera blod-hjärnbarriären, vilket försvårar kroppens försvarssystem mot gifter och patogener som finns i blodet
• Genom att tränga in i luktnervcellerna som förbinder näsan med hjärnan och skada dessa nervceller.
• Genom att ta sig in i matsmältningssystemet (den "andra hjärnan") via magen, vilket påverkar vårt mentala tillstånd och allmänna välbefinnande⁷

Förutom psykiska störningar orsakar exponering för luftföroreningar skador på andra organ i hela kroppen. Detta leder till sjukdomar i andningsvägarna (och förvärring av andningssjukdomar som t.ex. astma), olika cancerformer som lungcancer, stroke och hjärtinfarkt⁵.

Luftföroreningar och psykisk hälsa

I en långtidsstudie som genomfördes i Storbritannien och Kina följdes 390 000 patienter under en period på 11 år. Studien visade att långvarig exponering för luftföroreningar - särskilt kvävedioxid (NO2), kväveoxid (NO) och partiklar (PM) som PM2,5 - kan leda till en ökad risk för depression och ångest. Faktum är att en relativt liten ökning av de uppmätta NO2-koncentrationerna ledde till en 32-procentig ökning av risken för att behöva öppenvård (samhällsbaserad behandling) och en 18-procentig ökning av antalet sjukhusinläggningar för psykiska störningar⁸. När NO2 finns i vår inandningsluft släpps det vanligtvis ut genom förbränning av fossila bränslen i vägtrafiken, särskilt från dieselfordon.

Cybele Dey, barn- och ungdomspsykiater och medordförande i Doctors for the Environment Australia, hävdar att det faktiskt finns en koppling mellan luftföroreningar och psykisk hälsa. Den exakta vägen dit är dock fortfarande under utredning. Som framgår ovan har vissa studier visat att dålig luftkvalitet påverkar det centrala nervsystemet. Andra menar att luftföroreningar får kroppen att släppa ut skadliga ämnen som påverkar blod-hjärnbarriären⁵.

En annan forskare och docent vid Columbia University, Marianthi-Anna Kioumourtzoglou, menar att luftföroreningar, särskilt partiklar som PM2,5, också kan förvärra befintliga tillstånd. För personer som redan lider av depression, ångest och/eller andra psykiska störningar leder dagar med högre föroreningsnivåer till en ökning av antalet sjukhusinläggningar för dessa störningar. Dessutom är ökade nivåer av luftföroreningar också kopplade till en högre grad av självmord och självmordsbeteenden. Under Kioumourtzoglous studier av luftföroreningarnas effekt på hälsan har hon och hennes kollegor också funnit kopplingar till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons⁵.

Luftföroreningars påverkan på inlärning, uppmärksamhetsspann och intelligens

Under Deys studier av barn och tonåringar har hon också noterat en koppling mellan luftföroreningar och problem med inlärning och uppmärksamhet. Detta bevisades av en studie i USA där man undersökte en av de största gasläckorna i landets historia. Efter läckan beordrades det gasbolag som orsakat läckan att installera luftfilter i alla skolor inom en radie av 5 mil. Som ett resultat av luftfilterinstallationerna ökade skolresultaten i dessa skolor avsevärt (en ökning med 0,2 standardavvikelser och fördelarna fortsatte under de följande åren). Det som fortfarande är den mest intressanta aspekten av denna studie är att under gasläckan (och före luftfilterinstallationerna) visade testerna inga tecken på naturgasföroreningar i skolorna. Detta innebär att den noterade förbättringen av elevernas studieresultat var ett resultat av att luftfiltren tog bort vanliga luftföroreningar som partiklar, särskilt PM2,5⁶.

I en annan studie från Kina konstaterades att långvarig exponering för luftföroreningar kan försämra den kognitiva förmågan och särskilt påverka resultaten på matematik- och verbala prov. I detta avseende blir effekterna av kronisk exponering för luftföroreningar på verbala färdigheter mer uttalade när en person åldras, särskilt för ^män9.

Flera studier har fokuserat på att förstå kopplingen mellan luftföroreningar och de effekter de har på barnsbarns psykiska hälsa. De sammanfattade resultaten är följande:

• Barn som utsätts för luftföroreningar i en kritisk ålder för den mentala utvecklingen löper störst risk att drabbas av allvarliga psykiska störningar i vuxen ålder¹⁰
• Exponering för dålig luftkvalitet ökar risken för affektiva störningar, självmordsbeteende och hjärnabnormaliteter hos unga människor, och behovet av framtida studier för att analysera effekterna av specifika föroreningar är avgörande¹¹
• En studie i USA och Danmark visade att exponering för luftföroreningar och andra typer av miljöföroreningar under ungdomen leder till en högre risk för bipolär sjukdom och andra psykiatriska störningar som schizofreni, allvarliga depressionssymtom och borderline personlighetsstörningar¹²
• En studie på en barnpsykiatrisk akutavdelning på ett sjukhus visade att höga halter av luftföroreningar kan leda till att redan existerande psykiska störningar förvärras och att antalet besök på den barnpsykiatriska avdelningen på sjukhuset ökar¹³

Hur kan vi skydda vår psykiska hälsa från farorna med luftföroreningar?

Minska bidragen till luftföroreningar

Det bästa sättet att skydda våra sinnen och kroppar från förorenad luft är att minska luftföroreningarna som helhet. Vi kan alla göra en insats genom att minska våra bidrag till luftföroreningarna. För att göra detta kan vi välja cykel, gång eller kollektivtrafik framför individuella fordonstransporter när det är möjligt. Vi kan också minska eller sluta rökavärma upp våra hem och laga mat med eldrivna eller induktionsdrivna apparater i stället för med ved eller naturgas. Det rekommenderas också att välja naturliga produkter när det är möjligt och undvika förorenande produkter som innehåller flyktiga organiska föreningar (VOC). Se dessutom till att regelbundet ventilera ditt hem och kontor genom att öppna fönster och dörrar!

Se vår lista med fler rekommendationer för att minska ditt bidrag till luftföroreningar här.

Övervaka luftkvaliteten inomhus och lokalt

Ett annat enkelt sätt att skydda dig själv och dina barn från farorna med luftföroreningar är att hålla dig uppdaterad om luftföroreningstrender i ditt område. För att göra detta kan du besöka webbplatser som AQE (luftkvalitet i England) eller UK Luft. Genom att följa statusen för din lokala luftkvalitet förstår du när det är bäst att hålla fönstren stängda för att skydda din inomhusluftkvalitet (IAQ) och när du bör begränsa din tid utomhus.

Rengör din inomhusluft

Tyvärr är det så att hur flitiga vi än är med att göra ovanstående insatser för att minska luftföroreningarna, 99% av jordens befolkning andas luft som överskrider WHO:s rekommenderade nivå av luftföroreningar. Med detta sagt är det bästa vi kan göra att skydda oss själva på de platser där vi tillbringar mest tid (hemma och på jobbet) genom att investera i och installera en luftrenare.

Eoleafs luftrenare för hem och kontorsutrymmen är precis vad läkaren har ordinerat. Alla våra enheter innehåller 8 filtreringstekniker av medicinsk kvalitet inklusive HEPA-certifierade filter, filter med aktivt kol, UV-steriliseringoch jonisering. Våra luftrenare är redo att skydda dig, din kropp och din mentala hälsa från farorna med luftföroreningar. Genom att andas ren luft kan du skydda dig mot de allvarliga negativa hälsoeffekterna av förorenad luft.

Referenser

¹ Cho, K. K. (2023, 2 februari). Långvarig exponering för föroreningar kopplad till depression, visar en studie. The Washington Post. Hämtad 15 februari 2023, från https://www.washingtonpost.com/health/2023/02/02/air-pollution-depression-anxiety-study/

² Pindar, J. (2022). Depressionsstatistik Storbritannien: 2022 data. Champion Health. Hämtad 15 februari 2023, från https://championhealth.co.uk/insights/depression-statistics/

³ Torres, F. (2020, oktober). Vad är depression? Psychiatry.org - Vad är depression? Hämtad 15 februari 2023, från https://www.psychiatry.org/patients-families/depression/what-is-depression

⁴ NHS. (2022, 5 oktober). https://www.nhs.uk/mental-health/conditions/generalised-anxiety-disorder/overview/ . NHS. Hämtad den 15 februari 2023 från https://www.nhs.uk/mental-health/conditions/generalised-anxiety-disorder/overview/

⁵ Christensen, J. (2023, 1 februari). Långvarig exponering för smutsigare luft kan öka din risk för depression eller ångest, visar en studie. CNN. Hämtad 15 februari 2023, från https://edition.cnn.com/2023/02/01/health/pollution-depression-anxiety/index.html

⁶ Gilraine, Michael. (2020). Luftfilter, föroreningar och elevprestationer. (EdWorkingPaper: 19-188). Hämtat från Annenberg Institute vid Brown University: https://edworkingpapers.com/ai20-188

⁷ Bishop, S. (2022, 9 november). Luftkvalitet, samgnition och psykisk hälsa: Hur luftföroreningar påverkar hjärnan. Klarhet. https://www.clarity.io/blog/air-quality-cognition-and-mental-health-how-air-pollution-impacts-the-brain

⁸ Carrington, D. (2021, 27 augusti). Luftföroreningar kopplade till svårare psykisk sjukdom - studie. The Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2021/aug/27/air-pollution-linked-to-more-severe-mental-illness-study

⁹ Zhang, X., Chen, X. och Zhang, X. (2018). Effekterna av exponering för luftföroreningar på kognitiv prestation. Proceedings of the National Academy of Sciences, 115(37), 9193-9197. doi:10.1073/pnas.1809474115

¹⁰ Bhui, K., Newbury, J., Latham, R., Ucci, M., Nasir, Z., Turner, B., . . . Coulon, F. (2023). Luftkvalitet och psykisk hälsa: Bevis, utmaningar och framtida riktningar. BJPsych Open, 9(4), E120. doi:10.1192/bjo.2023.507

¹¹ Xie, H., Cao, Y., Li, J., Lyu, Y., Roberts, N. & Jia, Z. (2023). Affektiva störningar och hjärnförändringar hos barn och ungdomar som utsätts för luftföroreningar utomhus. Journal of Affective Disorders, 331, 413-424. doi:10.1016/j.jad.2023.03.082

¹² Khan, A., Plana-Ripoll, O., Antonsen, S., Brandt, J., Geels, C., Landecker, H., Sullivan, P. F., Pedersen, C. B. och Rzhetsky, A. (2019). Miljöföroreningar är förknippade med ökad risk för psykiatriska störningar i USA och Danmark. PLOS Biologi, 17(8). doi:10.1371/journal.pbio.3000353

¹³ Warner E och Strawn J (2023) Risk Factors for Pediatric Anxiety Disorders, Child and Adolescent Psychiatric Clinics of North America, 10.1016/j.chc.2022.10.001, 32:3, (485-510), publiceringsdatum online: 1-jul-2023.