Effekterna av damm från Saharaöknen på luftkvaliteten

På senare tid har vi i delar av Europa sett en ökning av ett nästan apokalyptiskt fenomen: ankomsten av ökenstoft från Sahara som täcker allt i en orange dimma. Det har inträffat allt oftare under de senaste åren, och denna bisarra meteorologiska händelse har skapat nyhetsrubriker när varningar för luftkvaliteten dyker upp i drabbade områden. Vad orsakar dessa händelser? Vilka är farorna med ökendamm? Läs vidare för att lära dig mer.

Källa ¹

Sahara: ett enormt, mångsidigt ekosystem

Saharaöknen, som har fått sitt namn efter det arabiska ordet "ṣaḥrā" (som betyder öken), är världens största heta öken och sträcker sig över 9,2 miljoner kvadratkilometer (3,6 miljoner kvadratmil eller 2,3 miljarder tunnland) på den nordafrikanska kontinenten. För att sätta dess storlek i perspektiv är den ungefär lika stor som Kina. Här finns många olika typer av vilda djur och här bor cirka 2 miljoner människor. Sahara består av olika typer av terräng som saltslätter, berg och dalar, men det är naturligtvis mest känt för sina enorma sandytor. Vissa sanddyner i Sahara kan bli så höga som 450 meter (1476 fot)²!

Definition av ökendamm

Det är bra att förstå exakt vad ökendamm är för att förstå vilka effekter det har på vår hälsa. Enligt definitionen i en studie från 2019 Ökendamm är en blandning av partiklar (PM) som härrör från ytan i torra och halvtorra regioner. I dessa områden är markkvaliteten dålig, vilket innebär att dess komponenter mestadels består av mineraler⁴.

En starkt bidragande orsak till ökningen av utsläppsnivåerna för ökendamm under det senaste århundradet är vårt förändrade klimat. Ökade globala temperaturer gör att öknarna breder ut sig. Antropogena markanvändningsmetoder bidrar också till utsläppen av stoft från öknar. Några av dessa metoder inkluderar jordbruksexpansion och boskapsbete, metoder som bidrar till ökenspridning. Det är omdiskuterat i vilken grad markanvändningen påverkar utsläppen av stoft från öknar, men den uppskattas vara mellan 10 och 50 procent av orsaken⁵.

Ökendamm i Europa

Sahara ligger fågelvägen cirka 4 000 kilometer från Europa, och det är svårt att föreställa sig att förhållandena där kan påverka oss på en helt annan kontinent. Men i områden i Sahara där ökensanden är löst bunden till jordytan kan vinden blåsa upp ökendamm i luften där partiklarna kan sväva i luften i en vecka, ibland längre. Om vindförhållandena är de rätta kan den luftburna sanden sedan färdas tusentals kilometer.

Ökendamm kan påverka en mängd olika branscher och aspekter av det dagliga livet: väder, sikt, klimat, människors och växters hälsa, inklusive jordbruksgrödor, och kan allvarligt störa vår förmåga att producera solcellsdriven energi³.

Copernicus Atmosphere Monitoring System (CAMS), som genomförs på uppdrag av Europeiska kommissionen av European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF), är den organisation som ansvarar för att rapportera om mängden damm i atmosfären på både regional och global nivå. CAMS syftar bland annat till att förutsäga graden av störningar orsakade av ökendamm genom att använda en kombination av satellitbilder och datormodeller. Följande CAMS-bilder visar en daglig timelapse av ökenstoftets utveckling när det närmar sig och kommer i kontakt med Europa.

Källa 3

Richard Engelen, biträdande chef för CAMS, understryker hur allvarligt Saharasand påverkar samhällena i Afrika och Medelhavsområdet: "Den kommer in i hus, in i lungor, kan stänga flygplatser och vägar, och med klimatförändringar som potentiellt kan få öknar att växa kommer ökendamm i atmosfären bara att öka.³.

Ökendamm skapar särskilt höga nivåer av totala suspenderade partiklar (TSP) och PM10 i omgivningen. I den tidigare nämnda studien från 2019 konstaterades att de dagliga PM10-nivåerna under en händelse med ökendamm översteg 1000μg/m3 nära utsläppsområden, men dagliga koncentrationer uppmättes mellan 400-600μg/m3 i omgivande samhällen som påverkas av stofttransport. PM2,5-nivåerna är dock också betydligt högre än normalt under atmosfäriska händelser med ökenstoft, och står för 4-35 % av de uppmätta PM10⁴.

Påverkan på hälsan

I en studie från 2011 analyserades effekterna av ökade mängder PM10 och PM2,5 till följd av ökendamm på den dagliga dödligheten i Rom i Italien. De förhöjda nivåerna av PM från atmosfäriska händelser med ökensand ledde till ökad dödlighet av "naturliga, hjärt-, cerebrovaskulära och respiratoriska orsaker". Ökningen av dödligheten visade sig vara mellan 2,64 och 12,65 % under dessa atmosfäriska händelser, med den största effekten på hjärtdödligheten⁶.

Dammstormar har också kopplats till en ökning av bakteriebelastningen. En studie från 2015 i Senegal visade på en ökning av bakteriell meningit till följd av dammstormar i öknen⁷. Det finns också exempel på "dammrelaterade sjukdomar" i andra delar av världen, t.ex. "Valley Fever", en infektion som uppträder i Nordamerikas öknar och orsakas av inandning av svampsporer⁸.

Det är ingen nyhet att exponering för partiklar, oavsett källa, har en betydande effekt på hälsan. PM10 kan påverka våra andningsvägar och vår kardiovaskulära hälsa. De kan också utlösa astmaanfall och allergier och förvärra andra luftvägssjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

PM2,5 anses vara den farligaste formen av PM. De mäter 2,5 mikrometer eller mindre och kan lätt ta sig in i våra kroppar genom andningsvägarna (inandning). Därefter når det andra organ i kroppen, som hjärtat och hjärnan, varefter det löses upp i blodomloppet. PM2,5 orsakar en rad negativa hälsoeffekter enligt följande:

• På kort sikt (exponering i upp till 24 timmar): ökat antal sjukhusinläggningar för hjärt- och lungsjukdomar, ökad dödlighet, bronkit, astmaattacker, andningssvårigheter och förvärring av befintliga sjukdomar
• Långtidsexponering (månader eller år): för tidig död, graviditetskomplikationer, hämmad lungutveckling hos spädbarn och barn, ökad risk för flera typer av cancer, men särskilt lungcancer

Farorna med PM kan drabba alla och envar, men de grupper som löper störst risk är gravida kvinnor, barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar.

Källa ³

Påverkan på miljön

När ökendammet har lagt sig (bokstavligen) måste det tyvärr hamna någonstans. Vart tar det vägen? Den mesta ökensand som en gång var omgivande hamnar i vattendrag. En del av dessa näringsämnen bidrar till att gödsla havet och Medelhavet, men i stora mängder kan de allvarligt påverka korallrev och vattenlevande organismer. Om ökenstoft deponeras på is och snö påskyndar det dessutom avsmältningen eftersom det minskar albedot (den mängd solstrålning som reflekteras till atmosfären).⁸.

Partiklar spelar en viktig roll i miljöförstöringen och klimatförändringen. De leder till förstörda skördar, orsakar surt regn och skadar livsmiljöer för djur (som drabbas av samma negativa hälsoeffekter som människor) och växter. Partiklar både värmer och kyler klimatet: vissa luftföroreningar har större uppvärmningspotential än CO2, medan andra, som partikulära sulfiter, kan ha en kylande effekt⁹.

Sätt din hälsa i första rummet under dammhändelser i öknen med Eoleaf

Vi har inte alltid kontroll över de atmosfäriska eller meteorologiska händelser som inträffar utanför våra hem. Däremot kan vi kontrollera mängden föroreningar som vi andas in inomhus.

Några användbara rekommendationer för att skydda dig och dina nära och kära under perioder med ökendamm är

• Stanna inomhus och täta dina ingångar
• Begränsa ansträngning och aktiviteter utomhus
• Om du måste gå ut, bär en mask som skyddar näsa och mun och tvätta ansiktet och håret när du kommer hem
• Håll fönster och dörrar stängda
• Var uppmärksam på eventuella negativa hälsosymtom som kan uppstå och sök vård om det behövs

Ett utmärkt komplement till ovanstående steg är att utrusta ditt hem med en luftrenare.

Alla luftrenare från Eoleaf är utrustade med 8 olika filtreringstekniker som effektivt bekämpar partiklar av alla storlekar. En av dessa tekniker inkluderar ett HEPA-certifierat filter, vilket innebär att våra enheter garanterat tar bort 99,95 % av partiklar på 0,01 mikrometer eller mer från din andningsluft.

Eoleafs produkter kan skydda dig från många typer av allergener (damm, kvalster, mögel och dess sporer samt mjäll från husdjur), bakterier (bakterier och virus) och föroreningar i form av fina partiklar. Sätt din hälsa först med en luftrenare från Eoleaf när luftföroreningsnivåerna är oförutsägbara.

Referenser

¹ Victor, D., & Minder, R. (2022a, 16 mars). Saharas sand flyter norrut till Europa och täcker städer med damm. The New York Times. https://www.nytimes.com/2022/03/16/world/europe/sahara-sandstorm-europe.html

² Intressanta fakta om Saharaöknen. Globala äventyrsutmaningar. (n.d.). https://www.globaladventurechallenges.com/journal/facts-about-sahara-desert

³ Ökendamm drabbar södra Europa. Copernicus tjänst för övervakning av atmosfären. (2020, 21 maj). https://atmosphere.copernicus.eu/desert-dust-strikes-southern-europe

⁴ Querol X, Tobías A, Pérez N, Karanasiou A, Amato F, Stafoggia M, Pérez García-Pando C, Ginoux P, Forastiere F, Gumy S, Mudu P, Alastuey A. Monitoring the impact of desert dust outbreaks for air quality for health studies. Environ Int. 2019 Sep;130:104867. doi: 10.1016/j.envint.2019.05.061. Epub 2019 juni 14. PMID: 31207476; PMCID: PMC6686079.

⁵ Tegen I., Lacis A.A., Fung I. Inverkan av mineraliska aerosoler från störda jordar på den globala strålningsbudgeten. Nature. 1996;380:419-422.

⁶ Mallone S, Stafoggia M, Faustini A, Gobbi GP, Marconi A, Forastiere F. Saharan dust and associations between particulate matter and daily mortality in Rome, Italy. Environ Health Perspect. 2011 okt;119(10):1409-14. doi: 10.1289/ehp.1003026. PMID: 21970945; PMCID: PMC3230430.

⁷ Diokhane, A.M., Jenkins, G.S., Manga, N. et al. Kopplingar mellan observerad, modellerad Saharan-dammbelastning och meningit i Senegal under 2012 och 2013. Int J Biometeorol 60, 557-575 (2016). https://link.springer.com/article/10.1007/s00484-015-1051-5#citeas

⁸ Vad är ökendamm och hur förändrar det atmosfären och luften vi andas? Copernicus tjänst för övervakning av atmosfären. (2022, 10 maj). https://atmosphere.copernicus.eu/what-saharan-dust-and-how-does-it-change-atmosphere-and-air-we-breathe

⁹ Världshälsoorganisationen. (2023). Klimatpåverkan av luftföroreningar. Världshälsoorganisationen. Hämtad 20 april 2023 från https://www.who.int/teams/environment-climate-change-and-health/air-quality-and-health/health-impacts/climate-impacts-of-air-pollution